﻿Oeversaettning av Moodle till svenska. 
Swedish Language pack by Anders Berggren andersb@ikt-pedagogen.se


 http://www.iktpeda.se Moodlerooms of Sweden
////////////////////////////////////////////////////////////////////////



Creative Commons statement



2007-05-26
Du faar anvaenda den haer oeversaettningen fritt under foerutsaettning 

att nedanstaaende 
information finns med i varje spraakpaket:

Set Lonnert paaboerjade det haer arbetet. Sedan hoesten 2003 och hittills t.o.m. sommaren 2007 har 

Anders Berggren, IKT-Pedagogen, http://iktpeda.se, underhaallit den.

Oeversättaren är fullt kvalificerad foer uppgiften. Det laemnas dock inga garantier foer att oeversättningen aer korrekt och tydlig i alla enskildheter. Oeversaettaren tar inget ansvar foer problem eller eventuella skador som kan uppstaa med anledning av att Du tolkar beskrivningar och foeljer instruktioner i denna oeversaettning. Viss information aer av mycket specifik teknisk natur (saadant som roer serveradministration t.ex.) saa om Du aer osaeker boer Du konsultera naagon specialist.
Arbetet med detta sker ideellt. Du faar ta oeversaettningen i bruk 
i befintligt skick. Du anvaender 
m.a.o. oeversaettningen paa eget ansvar. 



Slut Creative Commons statement

///////////////////////////////////////////////////////////////////////


__________________________________________________________________________________________



Logg foer redigering och komplettering av spraakpaketet foer svenska i Moodle 1.8 2007-05-26
Denna oeversaettning taecker nästan allt standardinnehaall i Moodle 1.8 och hela paketet aer kodat enligt UTF-8. 
Om Du vill anvaenda moduler som inte ingaar som standard i Moodle saa faar du ladda ner dessa moduler 
separat. 


Alltsaa om Du vill anvaenda utvecklingsmoduler som inte ingaar i huvuddistributionen 
av Moodle, som t.ex. Bok (Book), Dialog (Dialogue), Oevningsuppgift (Exercise), 
HotPotv2, Egen enkaet (Questionnaire), NaetTidning (NetPublish), Tidsbokare (Appointment), 
Naervaro (Attendance) osv. saa maaste Du ladda ner och installera dem separat. 
Daa kan emellertid de oeversatta php- och hjaelpfilerna redan ingaa i mod/modulnamn/lang/sv.
Det aer dock oklart om de alla aer kodade enligt UTF-8.  




___________________________________________________________________________________________

Log foer redigering och komplettering av spraakpaketet foer svenska i Moodle 1.4
version 5.0 2004-10-16 
Anders Berggren andersbe@ikt-pedagogen.se
Alla straengar i programfilerna fr.o.m. 2004-10-15 aer oeversatta. 
Naagra enstaka hjaelpfiler aer fortfarande paa engelska liksom katalogen "docs".

__________________________________________________________________________________________


Log foer redigering och komplettering av spraakpaketet foer svenska i Moodle 
version 4.0 2004-03-03
Anders Berggren anders@ikt-pedagogen.se
Alla straengar i programfilerna fr.o.m. 2004-02-27 aer oeversatta. 
Naagra enstaka hjaelpfiler aer fortfarande paa engelska.


__________________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________



Logg foer redigering och komplettering av spraakpaketet foer svenska i Moodle 1.6 2006-06-25
Denna oeversaettning taecker standardinnehaallet i Moodle 1.6 och hela paketet aer kodat enligt UTF-8. 
Om Du vill anvaenda moduler som inte ingaar som standard i Moodle saa faar du ladda ner dessa moduler 
separat. Det aer oklart om de alla aer kodade enligt UTF-8.  



___________________________________________________________________________________________


Log foer redigering och komplettering av spraakpaketet foer svenska i Moodle 1.4.3+
version 7.0 2005-03-22 

Anders Berggren andersb@ikt-pedagogen.se

Alla straengar i programfilerna fr.o.m. 2005-03-22 aer oeversatta. 
Naagra 
enstaka hjaelpfiler aer fortfarande paa engelska liksom katalogen "docs".
 
Stoerre delen av katalogen 
'docs' som innehaaller det som kallas 
'Dokumentation' innehaaller information om saadant man kan goera men som 
aendaa kraever god behaerskning av engelska. Daerfoer har jag ingen hoeg prio-
ritet naer det gaeller att oeversaetta detta.

Om Du vill anvaenda utvecklingsmoduler som inte ingaar i huvuddistributionen
av Moodle, som t.ex. Bok (Book), Dialog (Dialogue), Oevningsuppgift (Exercise),
HotPotv2, Egen enkaet (Questionnaire), NaetTidning (NetPublish), Tidsbokare (Appointment), 
Naervaro (Attendance) osv. saa maaste Du ladda ner och installera dem separat. 
Daa ingaar emellertid de oeversatta php- och hjaelpfilerna redan i lang/sv.
__________________________________________________________________________________________

Log foer redigering och komplettering av spraakpaketet foer svenska i Moodle 1.4
version 5.0 2004-10-16 
Anders Berggren andersbe@ikt-pedagogen.se
Alla straengar i programfilerna fr.o.m. 2004-10-15 aer oeversatta. 
Naagra enstaka hjaelpfiler aer fortfarande paa engelska liksom katalogen "docs".

__________________________________________________________________________________________

Log foer redigering och komplettering av spraakpaketet foer svenska i Moodle 
version 4.0 2004-03-03
Anders Berggren anders@ikt-pedagogen.se
Alla straengar i programfilerna fr.o.m. 2004-02-27 aer oeversatta. 
Naagra enstaka hjaelpfiler aer fortfarande paa engelska.


__________________________________________________________________________________________
Log foer redigering och komplettering av spraakpaketet foer svenska i Moodle  
version 3.0 2003-12-19
Anders Berggren anders@ikt-pedagogen.se

Utgaangspunkten aer Moodle 1.2 som aer en utvecklingsversion.

Alla straengar i programfilerna och i hjaelpfilerna foer standardmodulerna aer 
oeversatta t.o.m. ovanstaaende datum.

Daertill aer hjaelpfilerna till nedanstaaende utvecklingsmoduler oeversatta:
__________________________________________________________________________________________

Event (Haendelse)
Exercise (Ãvningsuppgift)
Scheduler (Tidsbokare)
Workshop 
__________________________________________________________________________________________

version 2.0, 2003-11-03
Anders Berggren anders@ikt-pedagogen.se

Senaste nytt:

Ãversaettningen aer aennu inte komplett. Alla de straengar som hittills (t.o.m. 2003-11-03) 
finns i php-filerna aer oeversatta med undantag foer straengarna till modulen 'Library-add-on'.

Alla hjaelpfiler till standardmodulerna samt till Ray Kingdons utvecklingsmodul 'Dialog', 
Williams Castillos utvecklingsmodul 'Ord- och begreppslista och Russell J. Jungwirths 
utvecklingsmodul 'Naervaro' aer oeversatta. 

Hjaelpfilerna till Ray Kingdons utvecklingsmoduler 'Ãvningsuppgift', 'Workshop' och 
'Uppgifter som betygssaetts paa "peer"-nivaa' finns med i denna version av spraakpaketet 
men de aer aennu inte oeversatta.

Min avsikt aer att oeversaetta all dokumentation av Moodle till svenska och att daerefter 
underhaalla oeversaettningen.

Naagra principer
__________________________________________________________________________________________

Jag har (aatminstone foersoekt att) konsekvent anvaenda (ibland bytt ut) begreppen i den 
nedanstaaende tabellerna. Vissa val kan man kan ha olika uppfattningar om. "alt" betyder 
ett alternativt begrepp som vore moejligt eller aer bortbytt. Det jag foereslaar aer i regel 
vilken betydelse ordet ska ha i det haer sammanhanget, vilken ibland skiljer sig fraan 
ordets mer allmaent kaenda betydelse. Ibland har jag anvaent flera svenska ord som oever-
saettning av ett engelskt begrepp. Sedan har jag valt vilket svenskt jag ska anvaenda 
beroende paa sammanhanget. Ibland har jag oeversatt ett engelskt begrepp med ett fler-
faldigt svenskt begrepp (ex bedoemning/vaerdering/betygssaettning). 

Inte perfekt...
__________________________________________________________________________________________

Detta aer ett paagaaende arbete. Jag foervaentar mig inte att alla ska samtycka om de val 
jag goer. Utmana mig gaerna - om Du har rimliga argument saa lyssnar jag och aendrar - 
om inte saa faar Du kanske svar paa tal. Resultatet goer inte heller anspraak paa att vara 
"perfekt". Ibland foerstaar jag inte det rent tekniska fullt ut och ibland har jag inte
helt klart foer mig hur modulen fungerar.  I saadana fall aer jag tacksam om Du kan hjaelpa 
mig att klara ut begreppen. Ibland aer det helt enkelt ett foer stort avstaand mellan de 
tvaa spraaken. Daa blir det otymplig "svengelska"...

Allmaent
__________________________________________________________________________________________

Eng  	     Svenska

Action	handling
Assignment	uppgift
Choice	opinionsundersoekning
Creator	kursutvecklare
current 1	aktuell
deadline	stoppdatum/tid 
disable	avaktivera
default	standardval/vaerde (foervald instaellning
discussion	diskussionsaemne
download	ladda ner
email 2	e-post
enable	aktivera
entry		bidrag
existing	befintlig
insert	laegga in
option	val(moejlighet)/alternativ
feedback 3	aaterkoppling
post 4	(goera) inlaegg
profile	personlig profil
student 5	student/elev/deltagare/laerande
submission	inlaemning/inskickat bidrag
view (verb)	visa

1 "current" = aktuell alt. nuvarande

2 "email" I nusvenskan anvaends de engelska "email", "e-mail" och "mail" 
   parallellt med "epost",   "e-postmeddelande" och  t o m "e-brev".  
   "Post", "meddelande" och "brev" aer ju inte riktigt samma sak eller hur?

"e-post" aer kort, svenskt och sanktionerat av Svenska Akademiens Ordlista. 
 Deras bedoemningar utgaar i hoeg grad fraan hur pass vanligt foerekommande de 
 olika varianterna aer.

3 "feedback" = aaterkoppling - det aer ett svenskt ord som tyvaerr inte fungerar 
   saa bra i plural och det aer inte glasklart vad det betyder... "feedback" 
   anvaends ofta aeven paa svenska men det laater "svengelskt" och det 
   kaenns oklart semantiskt (till sin betydelse).

4 "grade"= bedoema/vaerdera/betygsaetta (verb)
                vaerdering (substantiv) alt. bedoemning, omdoeme, betyg
   Vad som aer den egentliga skillnaden mellan "grade" och "assess" paa 
   engelska aer jag osaeker paa: Ãr det naagon som vet mera?

4 "post" = goera inlaegg (verb) alt. postning (laater inte saa svenskt)
                inlaegg (subst) 

6 "Student" aer ett etablerat begrepp paa svenska, men det aer aeven 
  "studerande", "deltagare" och "elev". Dessa begrepp aer inte synonyma. 
   De anvaends med delvis olika betydelse i olika sammanhang. Tyvaerr aer 
  "Laerande" en osmidig substantivform paa svenska, till skillnad fraan t ex  
   engelskans "Learner". "Laerande" har emellertid en mer generell betydelse
   aen oevriga svenska uttryck. Dessutom speglar det baettre Goeteborgsskolans
  (F. Marton m.fl.) pedagogiska ansats med dess inriktning mot fenomenografi.
   

Glossary module
__________________________________________________________________________________________

agree 1		godkaenn/a/ - acceptera
accumulative	sammanraeknat
add (verb)		laegg/a till
already in phase  redan paaboerjat
amend			aendra/raetta/utveckla
entry			bidrag
main glossary	oevergripande (foerklarande) ord- och begreppslista
secondary 
glossary	  	separat ord- och begreppslista

1 "agree" Den allmaenna betydelsen av "agree" aer "haalla med om" eller 
  "samtycka om"  men det passar inte saa bra haer. Baade "godkaenna" och
  "acceptera" boer vara  med foer att taecka den betydelse jag tror att 
  det engelska ordet har haer.

Attendance module
__________________________________________________________________________________________

attendance roll		naervarolista
exceptional information OBS-meddelande


pgassignment module (har utgaatt)
__________________________________________________________________________________________

assessment 1 	bedoemning/vaerdering/omdoeme/betygssaettning 
awaiting 2		vaentar paa 
correct		raett/a
final grade 3	slutbetyg/omdoeme 
iteration  4	aaterkommande 
submission		inskickad/inlaemnad uppgift/ bidrag/oevning 
teacher  5		distanslaerare 
element		komponent
weight		viktning (vaerde vid bedoemning/vaerdering/betygssaettning)

1 "assessment".  
  "raettning/bedoemning/betygssaettning/utvaerdering/examination/uppskattning" 
  aer olika moejliga tolkningar i olika sammanhang paa engelska.

2 "awaiting"."avvaktar", "i vaentlaege foer" vore moejliga varianter. "vaentar paa" 
   laater personligt och trevligt men i sjaelva verket handlar det ju om en 
   automatisk funktion i systemet.

3  "final grade" Jag har valt det dubbla uttrycket "slutbetyg/omdoeme" i staellet 
    foer t.ex.  "slutbetyg" som aer vanligare och mer officiellt i Sverige. 

4 "Iteration" betyder ju rent allmaent "fullstaendig och regelbunden upprepning" 
    men i programmering anvaends begreppet i en likartad men specifik 
    betydelse. Haer handlar det om en "iterativ" (pedagogisk) dialog mellan  
    laerande/laerande eller handledare/laerande som en del av laeroprocessen
    som aer noedvaendig foer att laeromaalen i termer av djupinlaerning och foerstaa-      
    else ska kunna uppnaas. Detta sista aer vad jag har oeversatt med "aater-
    kommande".
 
5 "teacher". Jag har haer som huvuduttryck valt "(distans)laerare" (som inte 
   noedvaendigtvis aer en 'vanlig' laerare som undervisar paa distans utan snarare 
   en person som aer utbildad foer att arbeta paa det saett som distansutbildning 
   kraever) framfoer uttryck som "handledare", "coach", "utbildare" os: Detta bl.a. 
   eftersom "grading" i t.ex. pgassignment-modulen i saa hoeg grad paaminner om 
   det i laeraryrket saa typiska betygssaettandet.

Journal module
__________________________________________________________________________________________

journal 1		dagbok/loggbok/journal
topic 2 
format		moment/ alt. aemne

1 "Journal" Det aer svaart att hitta ett bra svenskt ord.

Forum module

social format 	gemenskap


Quiz module

Quiz		test

Exercise module
__________________________________________________________________________________________

Exercise 1		oevningsuppgift 
league table


1 "exercise" betyder paa engelska aeven "klassrumsfoerhoer". 
  Jag vet inte hur vanligt det aer i svenska skolor numera.


Allmaenna kommentarer
__________________________________________________________________________________________

Paa pedagogikens omraade finns det en tankeinfrastruktur (eller diskurs), 
med en svensk underavdelning foer bl.a. ungdomsskolan, hoegskolan och uni-
versiteten, daer begrepp som 'student', 'saetta betyg', 'vaerdera' och 
'utvaerdera' redan aer positionerade och inarbetade. Det vore daerfoer 
logiskt att anvaenda dessa i oeversaettningen av Moodle. Men, aer saken 
verkligen saa enkel? Om vi talar om studiefoerbund, folkhoegskolor och 
personal- och foeretagsutbildning saa foerlorar vael dessa begrepp i re-
levans? Utanfoer dessa preciserade sammanhang hittar man ocksaa t.ex. 
utrymme foer ett mer dynamiskt saett att se paa begreppsapparaten (jfr 
t.ex. med ett fenomenografiskt perspektiv). Och vad gaeller egentligen 
globalt sett i hela den engelskspraakiga sfaeren - finns det daer en 
enhetlig tolkning av 'student', 'grade' och 'assess'? Jag tvivlar. 
Vad kan man saega om  den krets som aer engagerade i Moodle - finns 
det daer en underfoerstaadd samsyn kring dessa begrepps betydelseinnehaall 
och anvaendning? Jag aer ganska osaeker paa det. 

I Martins forummodul anvaends begreppet 'rate' medan Ray Kingdon i 'Workshop', 
'Dialogue', och 'Exercise' anvaender 'grade' och 'assess' om varannat. 

Och vart har begrepp som 'mark', 'degree', 'evaluate' och 'examination'
tagit vaegen i Moodle-sammanhanget?

Jag haaller definitivt med om att man saa mycket som moejligt ska undvika 
att skapa (ytterligare) foervirring. Men oavsett om man har ett laett-
foerstaaeligt och igenkaennbart spraak, enklast moejliga teknik och tillaempar 
anvaendbarhetsprinciper saa kommer det att kvarstaa en inlaerningstroeskel 
(och enligt min mening i foerlaengningen en trappa). Man kan foerstaas betrakta 
Moodle paa olika saett - t ex som 'vanligt' campus, fast paa naetet. 

Sjaelv menar jag att distanslaerande (IKT och laerande) och Moodle aer naagonting 
annat och mer aen det. Foer mig aer Moodle paa ett maangdimensionellt saett ett 
nytt fenomen. Det raecker alltsaa inte med assimilation som pedagogisk strategi 
naer man tar sig an Moodle (aeven som ny teknisk laerandemiljoe) - det maaste till 
ackommodation ocksaa. Daerutoever tror jag att mer avancerade strategier ocksaa 
kommer att behoevas, men det blir vael en ny diskussion som jag tror att Martin 
helst vill se i forumet 'Teaching strategies'. Haer finns hursomhelst den stora, 
och ruskigt spaennande!, utmaningen foer oss pedagoger.

Saa haer kan Du redigera oeversaettningen sjaelv
__________________________________________________________________________________________

Naer det gaeller den 'officiella' oeversaettningen saa tror jag att det finns stort 
utrymme foer flexibilitet och initiativ. I Moodle 2.0 kommer man (enligt utveck-
lingsplanerna) att kunna byta 'kostym' (skin) i systemet beroende paa sammanhang. 
Jag har inte fraagat Martin aen, men ur ett systemutvecklingsperspektiv borde det 
vara moejligt att ta fram aeven spraakpaket som aer kontextberoende. Ett foer grund-
skolan och ett foer hoegskolan t.ex.  Saadana funktioner finns redan foer ett begraensat 
antal begrepp. Naer Du skapar en ny kurs saa kan Du i kursens instaellningar sjaelv 
vaelja vad Du vill kalla 'laerare' och 'student' i just den kursen. Du kan ocksaa ge 
'laerarna' titlar som 'professor', 'docent', 'handledare', 'assistent' osv. Dessa 
titlar visar sig bl.a. i kurspresentationerna och i kursdeltagarfoerteckningarna. 
Ytterligare en moejlighet aer alltid att var och en redigerar spraakpaketet i den 
egna instansen av Moodle efter tycke och smak. Om man vill saa kan man ocksaa saetta 
upp hur maanga instanser man vill och ha ett spraakpaket foer varje. Sedan aer det ju 
ocksaa saa att dokumentationen av Moodle kommunicerar med olika maalgrupper (som man 
boer anpassa sig till)  - externt med 'studenter' och internt med t.ex. 'laerare', 
'kursutvecklare' och 'administratoerer'.

Mvh
Anders Berggren
